Jag har alltid hört mycket positivt om den nyzeeländska skolan och pedagogiken, så när jag fick veta att det fanns en möjlighet att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där blev jag genast intresserad. Det var lite av en dröm att få resa till "down under". Det vanligaste är att studenter som gör VFU utomlands är på svenska skolor men i Nya Zeeland får man vara på en nationell skola, vilket jag tyckte lät jättespännande.

När jag fick beskedet att jag fått plats på en skola i Christchurch så lånade jag alla böcker jag kunde hitta på universitetsbiblioteket om nyzeeländsk skola och pedagogik och grottade ner mig i allt från läsförståelseprogrammet reading-recovery till den stora nationella skolreformen på 1980-talet. Den nyzeeländska skolan lyfts fram som en framgångssaga och lärarutbildningarna som attraktiva och svåra att ta sig in på och detta väckte givetvis ett stort intresse. Kan vi lära oss något av Nya Zeeland för att höja statusen för läraryrket även i Sverige? Vad gör de som är annorlunda mot hur vi gör här i Sverige?

35 timmars resa

Jag reste med min ettåriga dotter och min pojkvän och efter den 35 timmar långa resan mötte Lynda Boyd oss på flygplatsen i Christchurch. Lynda är internationell koordinator vid University of Canterbury och hon hjälpte till med allt från själva placeringen på skolan till rent praktiska saker, som att vi fick låna barnvagn och badbalja. Hon hade också med sig en hel korg med leksaker till min dotter som hon lånat från sina barnbarn, bara en sån sak!

Vera Forsby tog med sig sin pojkvän och dotter till Nya Zeeland.
 

Senare hjälpte Lynda mig med att komma ut på studiebesök till en maoriskola och få ett möte med rektorn där, och att få delta på ett seminarium på universitetet tillsammans med nyzeeländska grundlärarstudenter. Lynda fick oss verkligen att känna oss välkomna och var ett stort stöd under hela vistelsen. Jag vill även tacka Suk-hi Cho, min internationella koordinator vid Stockholms universitet, som gjorde hela den här upplevelsen möjlig.

Christchurch i Nya Zeeland kallas för The Garden City. Stora magnolior och körsbärsträd syns överallt.

Två stora öar

Nya Zeeland består av två större öar, nordön och sydön, och Christchurch med sina knappt 400000 invånare är den största staden på sydön. Tio minuters bilfärd österut är man på de vidsträckta stränderna mot Stilla havet, där man kan se soluppgången först av alla på jordklotet, och i väster kan man se de snöbeklädda alperna som sträcker sig längs med hela sydön.

Christchurch kallas för The Garden City och förutom en stor botanisk trädgård finns det många vackra blomplantager och blomträd, som magnolior och körsbärsträd.

Nervös och förväntansfull

Första dagen på skolan var jag nervös och förväntansfull. Jag såg fram emot att få en känsla för skolan. Jag slogs från första stund av hur mycket som skiljer sig från den svenska skolan. Skoluniformer, medhavd lunch, en klocka som ringer in och ut för alla raster, heltäckningsmattor, färgglatt målade väggar, väldigt mycket uppsatta elevarbeten och dekorationer, stora runda bord istället för individuella skolbänkar samt mycket undervisning på mattan.

Lärarna har en tydlig auktoritet och både belöningar och bestraffningar är frekventa inslag under skoldagen. Däremot märkte jag efter hand att synen på lärande och innehållet i läroplanen till stor del är gemensam med den svenska.

Under lektionerna i nyzeeländska skolor sitter eleverna ofta på klassrummets heltäckningsmatta.
 

Individuell skolstart

Skolan jag var på heter Elmwood Normal School. Ordet normal kommer från franskans normale och innebär att skolan är en övningsskola. Det betyder att skolan är specialiserad på att ta emot lärarstudenter. Det finns därmed en tydlig rutin och organisation kring mottagandet av lärarstudenter och alla lärare på skolan är utbildade i handledning. Jag var placerad i en årskurs fyra, vilket motsvarar en årskurs tre i Sverige. I Nya Zeeland börjar eleverna skolan på sin femårsdag, de har alltså individuell skolstart. Börjar man mellan januari och juli går man vidare till årkurs två året därpå, men om man börjar efter juli månad så går man om det första året innan man går vidare.

I Nya Zeeland kan man bli grundlärare antingen genom att läsa ett treårigt lärarprogram på universitetet eller genom att bygga på en kandidat i något ämne med en ettårig lärarutbildning. Den senare varianten har högre status och lärare med sådan utbildning får högre lön än de som gått den treåriga utbildningen. Alla grundlärare har behörighet att undervisa i årskurs 0-9. Första året som nyutexaminerad lärare har man en dag i veckan avsatt för planering och bedömning, och då tar en annan lärare tar hand om klassen. Andra året har man en sådan dag varannan vecka. Det första året som nyutexaminerad lärare beskrivs ofta som väldigt utmanande så detta kanske vore något att införa även i Sverige?

Engagerad arbetsmiljö

Jag är väldigt tacksam att jag fick möjligheten att göra min VFU i Nya Zeeland. Det har gett mig massor av erfarenheter, inspiration, nya synvinklar och tankar kring undervisning och skolorganisation. Jag kommer bära med mig en positiv och stolt känsla från Elmwood Normal School. Lärare och elever var stolta över sin skola och arbetade mycket med värdegrundsfrågor, sammanhållning och en vi-känsla på hela skolan. Lärarna och rektorn skapade tillsammans en engagerad och professionell arbetsmiljö med tydliga regler och rutiner och ständigt fokus på barnens lärande. Jag har även fått en ny syn på den svenska skolan och jag kan uppskatta saker på ett annat sätt nu, som skolmaten och gymnastik med utbildade gymnastiklärare. Att göra VFU utomlands är en ovärderlig erfarenhet och något som jag varmt rekommenderar.

Tips till dig som ska göra VFU i Nya Zeeland:

  • Res dit mer än en vecka innan praktiken börjar så du hinner ställa om till ny tid och lär dig hitta till skolan och i närområdet. Vi kom fram tre dagar innan min första dag på skolan och det var för lite.
  • Ta alla tillfällen du kan för att se dig omkring i skolan. Prata med andra lärare, delta på musiklektioner och Kapa haka (maorisk dans), prata med rektorn, besök andra skolor och universitetet. Fråga och fota mycket.
  • Ta kontakt med din handledare och fråga vilken årskurs du kommer att vara i och vilka områden de ska jobba med. Den nyzeeländska skolan har fyra terminer per läsår och delar upp ämnena klumpvis, så det är inte säkert att de kommer ha exempelvis samhällskunskap just under din praktik.
  • Förbered dig genom att ta med dig idéer och lektionstips för din egen undervisning. Det är intensivt när man väl är där och det ställs höga krav på att du som student ska kunna planera och genomföra egen undervisning. Var samtidigt ödmjuk för att undervisningen organiseras annorlunda än i Sverige, de har till exempel ofta kortare lektionspass och jobbar i mindre grupper. Stäm av med din handledare innan du genomför en lektion.
  • Sök stipendier, det är en dyr resa.
  • Hyr bil och passa på att se Nya Zeeland! Det är långa avstånd så utöver helgutflykter var det suveränt att ha en vecka efter praktiken för att resa runt. Vi hade gärna haft ännu mer tid, det finns väldigt mycket att se.

Vera Forsby