Examinationen i Självständigt arbete består av två steg. I den första, som kallas ventilering, ska du visa att du kan ge konstruktiv kritik på en medstudents arbete samt bearbeta och utveckla ditt eget arbete utifrån den respons du får av examinator och opponent.

► Observera att ventileringen är obligatorisk och att det är examinator som organiserar den.

Vid ventileringen får du dels ditt eget arbete granskat, dels granskar du någon annans arbete. Det är just denna granskning som säkerställer forskningsarbetets kvalitet, därför är ventileringen ett viktigt moment inom ramen för ett självständigt arbete.

Ventileringen är ett offentligt seminarium och en av hörnpelarna i det vetenskapliga arbetssättet. Här blir uppsatsen diskuterad och granskad i en kritisk anda för att på så sätt kunna uppnå en högre grad av trovärdighet.
 

Vad innebär en ventilering?

Vid ventileringen ska du vetenskapligt granska ett arbete (vara opponent) och besvara frågor kring ditt eget arbete (vara respondent). Här får du värdefulla synpunkter på din text som ger dig möjlighet att utveckla arbetet inför betygssättning.

  • Ordförande vid ventileringsseminarierna är examinator.
  • Ventileringsseminariet schemaläggs av examinator och distribueras i god tid innan seminariet. Schemat meddelas av examinator.

Efter ventileringen ska du arbeta igenom din text utifrån de kommentarer och den respons du fått vid ventileringen. Därefter skickar du din uppsats till din examinator på den av examinator angivna dagen (i regel fem arbetsdagar efter ventileringen) för inlämning och i den form examinator begärt.
 

Inför ventilering

Som opponent ska du dels sammanfatta det arbete du granskat, dels föra en diskussion med respondenten utifrån en kritisk granskning av de olika delarna i arbetet.

Frågor du kan ställa dig då du förbereder ventilieringen är:

  • Är syfte och frågeställningar välformulerade och genomförbara?
  • Tar arbetet upp och resonerar kring relevant tidigare forskning (och tas relevanta teorier upp)?
  • Är de metoder (både metoder för insamling och analysmetoder) som valts lämpliga med tanke på syfte och frågeställningar? Har skribenten följt de etiska riktlinjerna?
  • Är det tydligt att de slutsatser som man kommer fram till är rimliga att dra utifrån undersökningens genomförande och resultat?
  • Följer arbetet "den röda tråden"? Dvs. hänger allting ihop på ett rimligt sätt från början till slut?

På alla punkterna ovan kan du i din genomgång fundera över om du själv kunnat formulera syfte/frågeställningar på annat sätt, om du kunnat välja lämpliga metoder för undersökningen osv., och detta kan du sedan med fördel resonera om vid ventileringen.

En annan del av opponentens arbete innebär att kontrollera om skribenten har varit noggrann med de formella delarna av arbetet:

  • Kontrollera eventuella citat och referenser (dvs. kolla att det som citeras är exakt rätt citerat, att författaren man refererar till verkligen skriver om det som skribenten säger att författaren skriver, osv.). Här ingår också att ha ett vaksamt öga för eventuella plagiat.
  • Kontrollera om referenshantering är korrekt (dvs. hur man skriver författare, årtal, etc. på rätt sätt).
  • Kontrollera om de referenser som finns i texten också finns i referenslistan och att referenserna i referenslistan skrivs på korrekt sätt.

Tänk på att en bra ventilering är en ventilering där också skribenten kommer till tals och där man har ett konstruktivt samtal. Självklart ska man som opponent påpeka brister, men man ska inte haka fast i dem utan gå vidare när man tagit upp dem till resonemang.

Tänk även som respondent (alltså du som får ditt arbete granskat) på att du ska förklara dina val, inte till varje pris försvara. Ta till dig konstruktiv kritik men "lägg dig inte bara platt" inför kritik utan förklara alltså dina val. Om ni båda tänker så här så blir ventileringen både bättre och trevligare!
 

Ventileringsaktens struktur

Ventileringen per arbete är ca 45 minuter lång.

  1. Ordförande vid ventileringen (examinator) öppnar seminariet och ger därefter ordet till respondenten (skribenten). Denna kan då mycket kortfattat peka på eventuella större felaktigheter eller tekniska brister i arbetet, sådant som försvårar förståelse för innehållet.
  2. Ordförande ger därefter ordet till opponenten.
  3. Opponenten börjar med att göra en kort sammanfattning av arbetet:
    Vad handlar detta examensarbete om?
    Vad är syftet och vilka är forskningsfrågorna?
    Vilket eller vilka teoretiska perspektiv används i undersökningen?
    Vad består det empiriska materialet av?
    Vilken analysmetod eller vilka analysmetoder används i undersökningen?
    Vilka är huvudresultaten?
    Sammanfattningen ska vara kortfattad och ha en beskrivande karaktär, dvs. inte innehålla analyserande eller kritiska inslag.
    Därefter frågar opponenten skribenten om denna sammanfattning kan anses ge rättvisa åt arbetets innehåll. Uppsatsskribenten får möjlighet att kort svara på denna fråga.
  4. Nu börjar opponentens granskning av arbetet. En bra regel är att hålla sig till det som är viktigt och inte ägna tid åt oväsentliga aspekter. Ventileringen bör heller inte gräva ned sig i enskildheter utan ge ordentlig plats åt frågor som berör uppsatsens olika delar, se i relation till betygskriterier. Det är viktigt att ventileringen får karaktär av ett samtal mellan skribenten och opponenten. Se även avsnittet "Inför ventilering".
  5. Examinator kan när som helst gå in med följdfrågor till skribenten. Ofta sker detta när examinator anser att en fråga som tagits upp av opponenten inte är tillräckligt väl utredd eller besvarad.
  6. I slutet av ventileringen ger examinator möjlighet för andra närvarande att ställa frågor i relation till det arbete som ventileras.
  7. Efter ventileringen träffas examinator och respondent och examinator ger sina synpunkter på arbetet samt både muntliga och skriftliga anvisningar för inlämning av slutgiltig version.