Anne Reath Warren, Mara Haslam, Oliver Smith och Maria Nilsson var i juni 2018 på utbytesresa till University of Iceland. Foto: Sophie Gasson.

En grupp lärarutbildare och forskare i engelska och flerspråkighet för yngre åldrar vid Institutionen för språkdidaktik har varit  på Island via Nordplusprogrammet för lärarutbyte. Där undersökte de bland annat möjligheterna till studentutbyten inom lärarutbildningen:

Europas äldsta studenter

Med Svava Berglund Finsen på International Office vid University of Iceland pratade vi om övergripande frågor kring internationalisering.

Hon berättade att det är många internationella studenter som kommer till Island, men däremot inte så många isländska studenter som vill åka på utbytesresa. En trolig förklaring till det är att Island har Europas äldsta studenter, som ofta redan har bildat familj och har välbetalda jobb vid sidan om studierna. Snittåldern i slutet av utbildningen är 33 år, då människor inte längre är lika mobila. Vad gäller inresande studenter är det, som i Stockholm, svårt att hitta boende i Reykjavík, där det råder allmän bostadsbrist. Island har dessutom höga levnadsomkostnader.

Därefter träffade vi Baldur Sigurðsson, Guðbjörg Oddný Friðriksdóttir, Michael Dal och Halla Jónsdóttir på School of Education. Med dem talade vi om strukturen i våra olika lärarutbildningar, för att hitta eventuella likheter och möjligheter till utbyte.

Fler undervisningstimmar

Vad gäller den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, har de på Island betydligt högre krav på undervisningstimmar under praktiken än vad vi har i Sverige, hela 15-18 timmars egen undervisning. Dessutom ställs krav på att man pratar isländska. Praktiken varvas med seminarier på universitetet.

Vi från Stockholms universitet tänkte att det kunde finnas en möjlighet att skicka studenter på VFU under cirka tre veckor med inledande seminarium i Stockholm och examinerande slutseminarium. Vid University of Iceland är de dock inte intresserade av att fungera som förmedling mellan isländska skolor och Stockholms universitet om de inte ska vara inblandade i själva undervisningen. Förekomsten av internationella skolor på Island är mycket låg, det finns bara ett par stycken, så det är svårt att se hur våra studenter skulle få möjligheter att undervisa i tillräcklig utsträckning.

Tänkbart med fältstudier

Vad gäller ämneslärare finns det endast engelska och danska i grundskolan och därför återigen begränsade möjligheter att undervisa. En tänkbar öppning är istället att åka till Island för mindre fältstudier inför självständigt arbete. Ett intressant tema för lärarutbyte skulle kunna vara ett arrangemang där Stockholms universitet bidrar med kompetens om flerspråkighet i utbildning och Islands med kompetens om distansutbildning (då mer än hälften av deras studenter studerar på distans eller i någon form av blended learning).

På Island har de positiva erfarenheter av att införa särskilda insatser under första terminen av lärarutbildningen för att motverka avhopp. Precis som hos oss upplever man ett lågt söktryck, inte minst sedan man för några år sen förlängde lärarutbildningen med två år, från tre till fem år.

University of Iceland
 

Andra dagen hade vi ett möte med Samuel Currey Lefever, också på School of Education. Han är en av två engelsklärare på University of Iceland och vi hade erfarenhetsutbyte kring upplägg och organisation av engelska i lärarutbildning för grundskolelärare, flerspråkighet i skolan och digitalisering. Samuel har varit i Malmö och sett på kartläggningsmaterial för nyanlända, vilket han är mycket intresserad av.

Många obehöriga lärare

Samuel Currey Lefever är även intresserad av att göra engelska till ett obligatoriskt ämne för alla lärarstudenter för grundskolan. På Island är engelska ett kärnämne i grundskolan. Dock väljer bara 10 % av lärarstudenterna engelska och minst hälften av skoleleverna undervisas därför av lärare som inte har behörighet i engelska. Liksom i Sverige åtnjuter engelska hög status bland eleverna, vilket inte är fallet med danska som de läser från år 7.

Sammanfattningsvis ser både vi och våra kollegor på Island svårigheter med studentutbyten inom lärarutbildningen. Det gäller dels undervisningsämnen, där isländska krävs och där moderna språk knappt förekommer, så då återstår endast engelska. Inom lärarutbildningen på Island är man inte intresserad av att fungera som skolförmedling för svenska VFU-studenter, utan i så fall vill de ha någon typ av samarbete där studenter kommer i grupp och regelbundet kommer till universitetet under VFU:n.

Möjlighet till digitala utbyten

Däremot kan det finnas möjligheter till digitala utbyten inom kurser i engelska för yngre åldrar, i den mån kurser ligger parallellt. Nu har vi kontakter för att ta tag i det.

På personalnivå upplever vi att det finns intresse för utbyten. På Island är de intresserade av Sveriges arbete med flerspråkighet, då detta under senare år blivit alltmer aktuellt på Island. De upplever också att deras sätt att arbeta för förebygga avhopp tidigt under lärarutbildningen är något de gärna skulle dela med sig av. De har också stora erfarenheter av distansutbildning, då många, även i Reykjavik, läser på distans.

Sophie Gasson, Mara Haslam, Maria Nilsson, Oliver Smith och Anne Reath Warren, lärarutbildare och forskare vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.