Irmelin Kjelaas

Irmelin Kjelaas är försteamanuens i norskspråklig didaktik vid lärarutbildningen, Norges universitet för teknik och naturvetenskap (NTNU) i Trondheim.

Hon är disputerad i tillämpad språkvetenskap vid Institutionen för språk och kommunikation vid NTNU med ämnet samtal mellan ensamkommande minderåriga asylsökande och assistenter i socialtjänsten: Barns deltakelse i institusjonelle samtaler. En studie av samtaler mellom enslige asylbarn og miljøarbeidere på omsorgssenter.

Nu arbetar Irmelin Kjelaas i olika projekt som handlar om språkinlärning för nyanlända ungdomsflyktingar med liten eller ingen skolbakgrund:

Hon har också suttit med i läroplansgruppen för ny läroplan i grundläggande norska för språkliga minoriteter (2018-2019) och sitter i arbetsgruppen som reviderar Utbildningsrådets kartläggningsverktyg i grundläggande norska (2017-2020).
 

Å føle seg angrepet intellektuelt
Språkkartlegging av flerspråklige elever i videregående opplæring

Högre seminarium med Irmelin Kjelaas.

► Tisdag 25 augusti kl 13.00-14.30 via e-mötestjänsten Zoom
Länk till Zoom-rummet publiceras här dagen innan seminariet.

Alla intresserade är varmt välkomna att delta!
 

Sammendrag

I dette innlegget presentere jeg funn og innsikter fra et etnografisk prosjekt om språkkartlegging av nyankomne flerspråklige elever i videregående opplæring i Norge. Utgangspunktet for prosjektet var elevenes negative reaksjoner på at norskkompetansen deres skulle kartlegges i starten av andreklasse på videregående. På bakgrunn av disse reaksjonene utforska jeg hvorfor elevene reagerte som de gjorde, både slik de sjøl beskriver det, slik ulike aktører i skolen oppfatter det, og slik det kan forstås i lys av elevenes helhetlige skolehverdag og opplæringssituasjon. Det teoretiske og metodiske rammeverket er kritisk etnografisk sosiolingvistikk (Heller, Pietikäinen og Pujolar, 2018; Shohamy, 2001), og særlig Elana Shohamys teoretisering om kritisk testing (f.eks. 2001, 2011).

Analysen viser at elevene reagerer negativt både på det de oppfatter som intensjonene med kartlegginga, og på de faktiske og antatte konsekvensene. De skoleansatte på si side løfter fram dimensjoner som misforståelser fra elevenes side, formatet på kartleggingsprøven, og de faktiske intensjonene med kartlegginga som sentrale. I tillegg finner vi at tolkninga og bruken av kartleggingsresultata, ferdighetene som måles, skolens generelle mangelorientering og elevenes opplevelse av marginalisering i skolehverdagen, bidrar til å belyse elevenes opplevelse av å bli "angrepet intellektuelt". Disse funna diskuteres i lys av pedagogiske og språklige ideologier i andrespråksfeltet.