Åsa Bjuhr

Åsa Bjuhr är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet. Hon disputerade i september 2019 med avhandlingen Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan, som låg till grund för detta seminarium. Förutom frågor kring svenska som andraspråk i skolverksamhet har Bjuhr ett forskningsintresse av frågor kring nationella minoritetsspråks roll hos yngre barn.
 

Övergången från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan

Seminariet med Åsa Bjuhr sändes via e-mötestjänsten Zoom och finns inspelat:

 

 

Åsa Bjuhrs doktorsavhandling.

 

Sammanfattning av avhandlingen

Åsa Bjuhrs avhandling behandlar delar av skolgången för nyanlända elever i åldern 16-19 år och det svenska skolsystemet i sex olika kommuner, där övergången mellan introduktionsprogrammet språkintroduktion och nationellt program vid gymnasieskolan är det centrala.

Det huvudsakliga syftet är att ge fördjupad kunskap om elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan. I denna avhandling har begreppet övergång en vidare och mer abstrakt betydelse än bara den konkreta flytten från en verksamhet till en annan, då även tiden på språkintroduktion och den första tiden på nationellt program vid gymnasieskolan belyses.

I avhandlingsarbetet ingår tre delstudier där diskursanalys, läroplansteori samt organisationsteori om skolan använts som teoretiska utgångspunkter:

  • Den första delstudien är en analys av styrdokument från 1980-tal till 2011 för grundskola och gymnasieskola i skolämnet svenska som andraspråk.
  • Den andra undersökningen är en intervjustudie där lärare verksamma vid språkintroduktion ingår.
  • Den tredje delstudien grundar sig på intervjuer med elever som studerat vid språkintroduktion, men som vid intervjutillfället genomför sin första termin vid nationellt program.

Av delstudiernas resultat framkommer att övergången karaktäriseras och påverkas av styrdokument och regelverk som lärare och elever måste förhålla sig till. Lärarna genomför sitt vardagliga arbete utifrån styrning av styrdokument och förordningar, men även utifrån den enskilda skolans organisation, vilket ur ett organisatoriskt perspektiv ger lärare ett begränsat eget handlingsutrymme. Det framkommer även att val av nationella program och andra val som elever kan göra inom ramen för sin skolgång ibland är tydliga för eleverna och gjorda av dem själva, medan andra val har gjorts av lärare och studievägledare utan elevernas vetskap. Detta tyder på en förskjutning av elevers makt över val till andra.

Ett ytterligare resultat visar att eleverna säger sig uppleva en diskrepans när det gäller undervisning av de olika skolämnena inom språkintroduktion och nationellt program. Den språkliga stöttning som eleverna fått under tiden vid språkintroduktion upplevs inte finnas i någon större utsträckning vid nationellt program. En utveckling av språklig stöttning i olika ämnen vid nationellt program skulle kunna leda till en mindre abrupt övergång för eleverna ur ett didaktiskt perspektiv.