Unga människor behöver mer än engelska för att konkurrera om jobben och fungera i en flerspråkig omvärld. Det behövs inte färre utan fler språklärare i moderna språk (spanska, franska, tyska, italienska med mera), liksom i modersmål.
Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas Riksförbund, pekar på viktiga problem med situationen för moderna språk i svensk skola i en artikel hos SVT.se, och vi får också en lista med tunga skäl varför studier i flera språk är viktiga. Men att avråda blivande lärarstudenter från att utbilda sig i moderna språk för gymnasie- och högstadienivå är knappast rätt väg. Vad som krävs är en allmän förändring i attityden till moderna språk - inklusive engelskan. Att studera språk är krävande, men också roligt, utmanande och oerhört givande.
- Vi behöver trygga och utveckla flerspråkig kompetens i Sverige. För att kunna göra det behövs en samlad informationskampanj som vänder sig till, skolor, ungdomar, lärare och myndigheter, säger Bengt Novén, dekanus på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Stort intresse för nytt forskningsfält
Vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet ser vi ett ökande intresse för ämneslärarutbildning i moderna språk. Intresset för att forska i språkdidaktik, det vill säga i vad som undervisas och hur, och vad som lärs in och hur, är också stort bland redan yrkesverksamma språklärare. Nu senast sökte 40 personer till tre doktorandplatser i språkdidaktik, svenska och moderna språk. En liknande situation hade vi när vi antog tio av femtiotalet sökande till forskarskolan i De främmande språkens didaktik (FRAM) 2012. Forskningsfältet är relativt nytt och målet med våra forskarskolor och forskarutbildningen är att öka och fördjupa lärares och studerandes kunskaper om språk och lärande.
Att ämneslärarutbildningen med inriktning mot grundskolans årskurser 7-9 inte drar många sökande beror snarare på utbildningens konstruktion än bristande intresse för språken. Den ger behörighet i tre ämnen och är därför ganska plottrig i sitt upplägg. 45 högskolepoäng i ett modernt språk ger inte tillräckliga kunskaper. Många lärosäten erbjuder därför inte denna utbildning och vid Stockholms universitet erbjuds därför endast ett fåtal inriktningar för 7-9, bland annat i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Den som vill bli lärare i ett modernt språk hänvisas till ämneslärarutbildningen för gymnasiet och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), eftersom dessa utbildningar också ger behörighet till högstadiet.
Skolan behöver fler behöriga lärare i språk
En kompletterande pedagogisk utbildning vänder sig till den som redan har ämnesstudier från universitet/högskola inom ämnen som finns i skolan och vill komplettera dessa med studier inom det pedagogiska och didaktiska området för att få den kompetens man behöver för att bli behörig att undervisa i sina ämnen. Ämneslärarutbildningen innebär att tillsammans med tidigare ämneskunskaper får man en ämneslärarexamen mot gymnasieskolan. Som ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan är man också behörig att undervisa i grundskolans årskurs 7-9. Vi tror att det är denna studie- och karriärvägledning som presumtiva lärarstudenter med språk behöver få. Skolorna behöver fler - inte färre - behöriga och kompetenta lärare i språk.
Artikeln skickades till SVT Debatt.
